Socialdemokraterna gjorde ett katastrofval, sett till allt utom till deras läge i opinionen det senaste halvåret. Den folkröresle som tidigare partiet hade har helt enkelt eroderat och kvar klänger sig en tärande politisk klass fast.
Det tåls att fundera runt socialdemokraternas starka prestation i slutskedet av valet, troligen är det både mobiliserade av invandrargrupper med tidigare lågt röstdeltagande bakom (SMS kampanjen var genialisk exempelvis) och det faktum att i en tid av upplevd oro tenderar folk att föredra det kända. Men vi måste komma ihåg att så sent som 2002 var det socialdemokratiska partiet ett 40 % parti och nu får de enbart runt 28 %. Det innebär att var tredje väljare har lämnat partiet!
Men under denna period har 670 tusen nya medborgarskap delats ut och även ifall det behöver studeras närmare för att förstå den exakta inverkan så tyder det mesta på att socialdemokraterna är oproportionerligt starka i framförallt utomeuropeiska invandrargrupper. Det kan mycket väl vara så att socialdemokraterna tappat upp till varannan väljare de hade 2002. Det måste beskrivas som en total kollaps av det parti som styrt Sverige mer eller mindre hela efterkrigstiden, i 16 av 21 mandatperioder har de lyckats bilda regering.
Socialdemokraterna är förbrukade som statsbärande parti
Socialdemokraterna är förbrukade som statsbärande parti, deras ledning är trött och hela partistrukturen befolkas av byråkrater och karriärister. Skandalerna har haglat tätt och avslöjar gång på gång en politisk klass som är engagerad på grund av egna egoistiska skäl och inte för att förändra samhället till det bättre. Konkret betyder detta att den sociala rörelse som socialdemokraterna var spetsen för har tappat sin mobiliserande kraft. De övergår nu till att bli ett parti bland andra men med en mycket sötrre partiapparat att försörja.
Vi ser vad som måste beskrivas som en disfunktionell partiapparat, en uppochnervänd pyramid. När det blir trångt vid köttgrytorna ökar helt naturligt de interna spänningarna och konflikterna. Den socialdemokratiska folkrörelsen som var ett av det svenska samhällets kännetecken eroderar. I det tomrum som uppstår kommer mycket av det verkliga politiska inflytandet att avgöras i framtiden och frågan är vilka organisatoner och grupper som kan börja fylla detta tomrum?
Utanför Socialdemokraterna bjuds journalister på fika! I deras verklighet är tydligen eliten en del av de behövande.
Björn Herstad
