När Europa lämnar tar Kina över

När Europa lämnar tar Kina över

Kina erövrar Afrika

Det pågår nu i denna stund inget mindre än en ekonomisk och politisk kolonisering av Afrika orkestrerad av Kina. Det är den direkta konsekvensen av att Europa lämnar Afrika åt sitt öde. Istället för det utlovade oberoendet för de afrikanska staterna, att de i frihet och välstånd skulle finna ett eget unikt uttryck skilda från väst sker nu en mycket snabb och metodisk kinesisk expansion.

För att sammanfatta president Obamas utrikespolitik kommer nog de flesta att tänka på hans fortsatta ockupation av Irak och Afghanistan och upprätthållandet av en utrikespolitik som ser ut precis som den George W Bush bedrev. Andra krig och krigsliknande äventyr som Syrien och Libyen kanske nämns. Kanske argumenteras det för att Obama önskade att avancera den liberal demokratiska ordningen, säkerställa Israels regionala dominans eller bara duka upp bordet för olika kapitalintressen. Dessa är dock inte de enda signifikanta utrikespolitiska handlingarna USAs förre president gjorde, kanske är de inte ens de viktigaste.

USA:s elit skiftar fokus
Obama arbetade intensivt med att förbättra relationerna med ett antal stater i världen som USA tidigare haft frostiga eller frysta relationer med. Jag tänker här på stater som Kuba, Iran, Burma och Vietnam som alla har skrivit på avtal med USA gällande lyftande av sanktioner och liknande åtgärder. Senare när Donald Trump valts till president med löften om att han skulle riva upp det ena avtalet efter det andra har vi ännu inte kunnat se det hända. Tvärtom kommer han till och med kanske träffa Nordkoreas högsta ledare Kim Jong-Un inom en snar framtid. De förbättrade relationerna med asiatiska stater fortsätter och vi borde fråga oss varför.

“The pivot to Asia”
Vi kan söka en förklaring i vad som kallas för ”The pivot to Asia”. President Obama och Hillary Clinton, under sin tid som utrikesminister, gjorde det klart i tal och skrift att de vill flytta USAs militära, ekonomiska och diplomatiska resurser till området runt Kina. USA:s elit har börjat öppna ögonen för Kina, vilket även vi borde. Kina har nämligen potentialen att växa ekonomiskt och militärt och kommer då självklart att använda sitt inflytande inte bara mot sina grannar utan även mot Europa och resten av världen.1

Kina i Afrika
Vi kan redan se hur Europa utmanövrerades på den afrikanska kontinenten i direkt konkurrensen med Kina. Det asiatiska landet har ökat sina investeringar i Afrika signifikant över de senaste 15 åren.2 Relationerna med Afrika är så pass viktiga för Kina att afrikanska unionens huvudkvarter byggdes och betalades av den kinesiska staten. Unionen är ett försök att skapa ett afrikanskt EU och Kina vill givetvis vara med att forma den politik som ligger till grund för det samarbetet. Andra exempel på hur Kina flyttar fram positionerna i Afrika kan vi se genom deras utbildningsprogram riktade mot afrikanska ledare som de erbjuder, utvecklar och betalar för i syfte att forma en afrikansk elit närstående Kina.3

Kina avancerar för att Europa backar
I ett program från Sveriges Radio berättas hur den kinesiska koloniseringen av Afrika följer ett utrikespolitiskt mönster.4 Kina kan röra sig in på kontinenten allt eftersom att de europeiska länderna lämnar. Vi förlorar vårt inflytande över hela kontinenten och då också internationellt. Vi har här att göra med en konsekvens av Europas degeneration och brist på utrikespolitiska visioner. Precis som massinvandringen eller förstörandet av familjen är synen att lämna Afrika åt sitt eget öde en del i en självförstörande process. Under efterkrigstiden var det kommunistiska Sovjetunionen som sponsrade och underblåste antikolonialistiska och anticivilisatoriska strömningar. Med slagord som “Hey, hey, ho, ho, Western culture’s got to go!” Idag är det kommunistiska Kina. I båda fallen önskade de krossa västerlandet, inte stoppa kolonialismen.

Afrika är en del av Europas intressesfär
Utrikespolitik är en delikat konst och att uppnå rätt balans mellan exempelvis de lokala folken i Afrika och Europas geopolitiska intressen kommer inte alltid att vara lätt. Det står dock klart att “lämna Afrika åt sitt eget öde” inte är en möjlig position. Den direkta konsekvensen av att Europa lämnar Afrika är istället som vi beskrivit ovan en mycket snabb och metodisk kinesisk expansion. Kina har potentialen att bli en globalt dominerande aktör med närmast oöverskådliga konsekvenser för Europa.

Björn Herstad

Referenser:
1 John Mearsheimer http://nationalinterest.org/commentary/can-china-rise-peacefully-10204
2 https://www.ft.com/content/0f534aa4-4549-11e7-8519-9f94ee97d996
3 https://qz.com/1119447/china-is-training-africas-next-generation-of-leaders/
4 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5978542