Hegemoni börjar i de egna leden

Hegemoni börjar i de egna leden

När någon önskar vara lite intellektuell är det inte ovanligt att Antonio Gramsci kommer på tal. Han har sina poänger och han har bidragit till en akademisk inriktning som jag påverkats av själv. Jag vill dock understryka att det är viktigt att inte hamna i något kultförhållande, för hans bidrag är faktiskt begränsat, däremot så slår det mig att allt för oftast verkar inte folk förstå vad de läser. Eller så har de bara svårt att acceptera konsekvenserna av vad Gramsci föreslår.

Kulturell hegemoni understödjer maktövertagandet
Hegemoni handlar om dominans! Gramscis teori handlar om vikten av att etablera kulturella och intellektuella positioner som understödjer ett kommande maktövertagande av en ny elit (det kommunistiska partiets i hans fall). Han menar att denna kulturkamp är en nödvändig förutsättning (i väst) för ett maktövertagande.

Hegemoni är dominans för EN världssyn
Hegemoni handlar om att etablera en dominerande kulturell och intellektuell världssyn. Vi kan inte införa multipla paradigm som strävar efter en hegemonisk ställning i samhället. Det är en självmotsägelse. Den som tror på multipla hegemonier (exempelvis vit mångkultur) har helt enkelt fel och den som försvarar en sådan linje försvagar oss – antingen medvetet eller på grund av oförstånd.

Etableringen av en hegemoni börjar i de egna leden
Kan vi inte ens etablera kulturell hegemoni i våra egna organisationer, en gemensam förståelse för samhället och vårt uppdrag, är vi körda. Det handlar inte om en vilja att splittra eller en önskan till konflikt, utan det handlar om att inse förutsättningarna för hur vi ska kunna påverka framtiden. Vi kan inte acceptera olika syn på vad målet med kampen är, det är att förlora från första början. Den historiska missionen måste vara ett.

Angränsande uttryck måste underordna sig helheten
När samsyn på den historiska missionen är upprättad och enighet om kulturen säkerställd i de egna leden kan olika projekt, intellektuella, aktivister och kulturpersonligheter finna sina egna uttryck. Vi kan ta exemplet med alt-högern, förstådd som uppkäftig internetkultur som angriper den nuvarande ordningen är det positivt! Den får dock aldrig angripa vår egna kulturella kärna, för då övergår den istället till ett destruktivt beteende.

Valet av historisk mission avgör
De som angriper den kristna kulturen blir svaret skyldiga, vad föreslår de i stället? Idéer är inte smörgåsbord där det går att välja och vraka. Är det någon som på allvar föreslår en new-age inspirerad schamanistiskt tolkad asatro, eller hedonistisk liberal minsta gemensamma närmare rasism, så ställer de upp ett försök till konfliktartade historiska missioner som vi måste angripa eftersom dessa är hinder i vägen i upprättandet av vår kulturella hegemoni. Det betyder inte att det är vår rörelses uppgift att göra alla till troende eller att vi kommer bränna hedningar på bål. Vi har inga problem med om du är fascinerad av eller ens inspirerad av hedniska konstformer och berättelser men du måste förstå kristendomens överlägsenhet som civilisationsskapande faktor. Vi erkänner, försvarar och strider för den kristna kulturella och moraliska ryggrad som burit upp de europeiska samhällena. Angrepp på denna är angrepp på vad vi de facto är.

Hegemoni syftar till en organisatorisk kraft
För att åter tala med Gramsci ska hegemonin användas för att skapa en gynnsam situation för en organisation att ta makten. Kulturell påverkan kan inte frikopplas från organisatoriska ansträngningar. De är inte samma men skribenter, kulturarbetare och “metapolitiker” måste förstå att bli en del av en framväxande och samlad politisk och social kraft som också tar ett organisatoriskt uttryck. Detta uttryck måste inte i alla delar vara integrerad i en centraliserad organisation, tvärtom kan den med fördel också ha tydliga decentraliserade element – men bara om enigheten om vår historiska mission är total.

Varken ett samhälle eller en organisation som tappar tron på sin egen kultur kommer överleva, det är något du redan vet om, om du tänker efter. Se denna text i första hand som en inbjudan och uppmaning till dig att delta i etablerandet och formandet av en ny politisk, kulturell och social ordning – en enad ansats för att upprätta kontrahegemonin. Framtiden tillhör de som formar den.

Björn Herstad

Rekommenderad läsning på samma tema Sociala rörelser – teori i praktiken.