Den 16-17 april i år får Sverige besök av Indiens premiärminister Narendra Modi som ska träffa både kungen och statsminister Stefan Löfven. Men vem är han egentligen, mannen som styr världens näst folkrikaste land – juvelen i kronan enligt britterna. Intressant nog har vi att göra med inget mindre än en radikal nationalist och aktivist.
Kunskapen om Indien och inte minst om landets premiärminister är märkligt liten i Sverige, landet är en av de stater som kan komma att få en betydande internationell betydelse de kommande decennierna. Både på grund av sitt läge och sin massiva folkmängd. Utvecklingen har gått snabbt, från 400 miljoner invånare på 50-talet till runt 1,3 miljarder idag gör landet jämförbart med Kina i storlek. Dess påverkan och utmaningar rent geopolitiskt kommer det finnas skäl att återkomma till.
Indien bär också på en rik och fascinerande historia och indusdalen var hem till en av världens första högkulturer. Det finns en omfattande kanon av skrifter som sträcker sig flera tusen år tillbaka, vilka har påverkat och utgjort intellektuellt stöd och historisk legitimitet för de olika riter och traditioner som benämns under samlingsnamnet hinduism. Denna religiösa eller historiska underton har på senare år också fått en politisk dimension som jag kort ska beskriva.
Vänstern tappar – nationalister ökar
Inom landet pågår det en företeelse, som håller på att omforma hela det indiska samhället, detta är i Sverige nästan helt okänt eller i vart fall visas ett stort ointresse upp. Dackeinstitutet har hållit i något föredrag om det och någon enstaka artikel har förekommit i pressen men det är nog allt. På våra universitet är det värre där visas som exempel dokumentären “Red Ant Dream” (2013) som handlar om en obskyr maoistiskt gerilla i fattiga stamområden. Naxaliterna som de också kallas är en helt obetydlig politisk rörelse och fokus på den typen av randfenomen är enbart uttryck för vänsterns sentimentala läggning och dess oförmåga att beröra relevanta ämnesområden, tiden har helt enkelt sprungit ifrån dem. Indien har i själva verket ett myller av kommunistpartier och samtliga backar även ifall ett av dem1 leder en av Indiens 29 delstater.2 Istället är det det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) som flyttar fram positionerna, de leder regeringen samt 14 av delstaterna.
Socialdemokratiska kongresspartiet håller på att utraderas
Partiet som är den stora förloraren är det indiska kongresspartiet som nästan utraderas, de behåller ledningen i bara fyra av delstaterna. Vi ser här en trend som sker över hela Indien, där det tidigare statsbärande socialdemokratiska/socialliberala partiet med företrädare som Mahatma Gandhi, Nehru och Indira Gandhi får träda tillbaka till förmån för det konservativa och nationalistiska BJP. Ett parti som vid förra nationella parlamentsval fick mer än 30% av rösterna och mer än 50 % av platserna i parlamentet.
Trenden känns igen från Europa där socialdemokratins allians med en global elit blivit allt för frapperande. Trovärdigheten har helt enkelt urholkas, det är uppenbart för envar att de som i första hand drabbas av den förda politiken är de socialt svaga och utsatta – vanliga människor som haft det tufft. Med den bakgrunden är det inte konstigt att socialdemokratin tappar både i Europa och i Indien.
Hindunationalisterna i BJP har en social rörelse som bas
I samband med valet i den nordostliga delstaten Tripura förlorade ett stort antal av BJPs valarbetare livet i dåd som med stor sannolikhet begicks av personer kopplade till eller i vart fall sympatiserande med kommunistpartiet. Detta har även hänt i de två andra staterna där kommunistpartiet är starka, den politiska miljön är tuff och det politiska våldet påminner om Italien eller Tyskland på 1920-talet i alla fall för dessa delstater.
För att BJP skulle kunna slå sig fram och förändra den politiska miljön till sin fördel har det krävts något annat än bara en handfull politiker som ställer upp i val. I grunden har det krävt en social rörelse som påbörjar förändringen att omforma Indien underifrån och skapat lojala kader av personer. Just det har också skett genom organisationen Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS), slarvigt översatt till förbundet för fosterlandets frivilliga.
RSS – en hindunationalistisk social rörelse
Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS) är huvudorganisationen där BJP bara är en av otaliga underorganisationer i ett vidspritt nätverk som brukar benämnas som sangh parivar. Jag eller någon annan på tidningen ska försöka återkomma till RSS lite mer utförligt i en kommande artikel. Men kort, så grundades organisationen på 20-talet och förespråkar idén om hindutva en moderniserad och politiserad form av hinduism i viss mån påminnande om islamismen. Inomhinduiska kritiker har menat att det är ett försök att brahminisera alla kasten och det indiska samhället och därigenom omstöpa det.
Verksamheten tar sin utgångspunkt lokalt där de samlar sina medlemmar, ofta dagligen, i ett ritualiserat möte med berättelser, idrott och ideologisk utbildning till syfte att göra individen bärare av den hinduiska idén och kulturen. RSS har förbjudits ett antal gånger under årens lopp, de har paramilitära grupper, tidningar, skolor och sociala inrättningar. Och nu omformar de befintliga institutioner i landet med hjälp av deras politiska makt.
Premiärminister Modi var RSS frivillig
Premiärminister Modi som snart kommer till Sverige har varit heltidsaktivist3 i RSS och blev beordrad att jobba inom partiet under 1980-talet. Innan dess var han bland annat regional organisatör för RSS och hade andra betydande uppgifter för den organisationen som han har varit aktiv i sedan han var 8 år gammal.
Modi var under mer än ett decennium minister i delstaten Gujarat som under hans ledning blev en av Indiens mest välutvecklade delstater. Det var även här som en av Indiens värre upplopp i nutid skedde när närmare 800 muslimer miste livet och ungefär 150 000 blev fördrivna från sina hem. Upploppet var ett svar på att ett tåg med hinduiska pilgrimer blev satt i brand av vad som allmänt ansågs vara lokala muslimer. Modi blev snabbt misstänkt att ha organiserat eller på andra sätt stöttat upploppen mot muslimer och fick till och med inreseförbud till USA på grund av händelserna. Han har dock blivit friad i rätten från någon olaglig inblandning i händelsen.
Stefan Löfven och framtiden
Narendra Modi är en ledare som har blivit fostrad i RSS, en social rörelse som omformar det indiska samhället efter en specifik hindunationalistisk idé, denna rörelse har sedan klarat av att bli en kraft även politiskt och påbörjat arbetet med att omforma Indiens institutioner som sådana. Varför de verkar ha lyckats till skillnad från exempelvis Muslimska Brödraskapet i Egypten är en fråga som vi behöver studera närmare. Generellt behöver vi bli bättre på att intressera oss för och studera utvecklingen även i andra länder och vi kommer fortsatt trumma in behovet att fullt ut förstå konceptet om sociala rörelser.4
Men för mötet som kommer hållas om några dagar skulle jag vilja veta – vad tänker Stefan Löfven och socialdemokratin om det hela. Finns det någon idédebatt och omvärldsanalys eller har de bara gett upp? Har de insett att de är en historisk parentes, accepterat faktum och helt enkelt nöjer sig med att berika sig själva och de sina?
Björn Herstad
Noter:
1. CPI (M) som leder staten Kerala.
2. Indien har 29 delstater, samt 7 “union territories” varav 2 väljer “Vidhan Sabha”. Valsystemet är komplext och varierar i de olika staterna, ibland finns två kammare ibland en. Det spelar dock mindre roll för vi intresserar oss för trendutvecklingen här.
3. Detta är en form av tidsbundet uppdrag där individer, ofta studenter, åtar sig att gratis jobba för organisationen under ett antal år mot att de står för mat och husrum. Dessa frivilliga skickas till olika delar av Indien och även till olika organisationer.
4. Se ex. Sociala rörelser – teori i praktiken eller Hegemoni börjar i de egna leden