Europas försvarare: Del 3 – Karl Martell

0

Den tredje delen i serien om Europas försvarare handlar om Karl Martell, som var en europeisk hjältekung – mest känd för att ha stoppat den muslimska expansionen i Västeuropa.

Karl Martell, eller Charles Martel, föddes den 23 augusti 686 i Herstal i dagens Belgien. Han var den franska kungaätten merovingernas, “de långhåriga kungarnas”, rikshovmästare (maior domus) och styrde över frankerna som kung. Merovingernas rike låg i dagens Frankrike, Tyskland och Belgien från 400- till 700-talet. Martell var son till Pippin av Herstal, även känd som Pippin II, och dennes älskarinna Alpheid.

Martell betyder “Hammaren”, men han kallades troligtvis inte det under sin livstid.

Slaget vid Tours
Slaget vid Tours, även kallat Slaget vid Poitiers, var ett högst avgörande slag i den europeiska historieskrivningen. Platsen för slaget, som skedde i oktober år 732, var troligtvis någonstans mellan Tours och Poitiers i dagens Frankrike. Det är oklart hur många som deltog i striderna, men troligen så var den muslimska hären större än den frankiska.

Den muslimska expansionen i dagens Spanien hotade de frankiska territorierna. 11 år tidigare, 721, besegrade hertig Eudes av Toulouse en stor muslimsk invasionsstyrka i Slaget vid Toulouse. De muslimska härjningarna fortsatte dock. År 725 nådde de ända till staden Autun i Burgund i centrala Frankrike. Efter diverse politiska händelser så plundrade muslimerna även Bordeaux efter att hertig Eudes besegrats. Efter plundringen så sökte Eudes hjälp av Martell och frankerna. År 732 fortsatte det muslimska plundringståget norrut, utmed floden Loire.

Martell ville så klart stoppa härjningarna i riket och samlade sin här. Han ställde upp sin här på en plats som var lätt att försvara och där muslimerna sannolikt skulle passera. Den exakta platsen för slaget är okänd, men många historiker tror att det var där floderna Clain och Vienne möts. Enligt arabiska källor så ställde Martells här upp sig i en stor fyrkant.

Den muslimska hären, under ledning av Abd ar-Rahman ibn Abd Allah, anlände till platsen, men de anföll inte. I sex hela dagar synade de två härarna varandra, med endast mindre skärmytslingar. Ingen ville anfalla först. Den frankiska hären var mindre och bestod främst av infanteri medan den större muslimska hären hade ett tungt kavalleri. Abd er Rahman trodde dock inledningsvis att den frankiska hären var större och därför anföll han inte. Det var kallt och frankerna var bättre klädda för kylan.

Slaget inleddes på den sjunde dagen, eftersom Abd er Rahman inte ville skjuta upp slaget i all evighet. Det muslimska kavalleriet anföll gång på gång, men blev trots alla odds tillbakaslagna av de disciplinerade frankerna. Enligt en frankisk källa pågick slaget i en dag, dock enligt arabiska källor pågick det i två dagar. När ryktet gick genom den arabiska hären att det frankiska kavalleriet hotade det byte de hade tagit från Bordeaux återvände många till lägret. Detta var början på en fullskalig reträtt. De muslimske härföraren Abd er Rahman blev dödad i slaget. Den muslimska hären packade ihop sitt läger och lämnade platsen under natten.

Den frankiska segern stoppade muslimernas framfart i Frankrike.

Efter slaget
Martell grundade det Karolingiska kejsardömet. Ett av hans barnbarn var den franske kungen och romerske kejsaren Karl den store (742-814). Martell var gift med Chrotrudis som dog 724, själv dog han 741.

Linus K

Läs även:

Europas försvarare: Del 1 – Leonidas I av Sparta

Europas försvarare: Del 2 – Pelayo av Asturien

Europas försvarare: Del 4 – Johan III Sobieski

Artiklen publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet (NyD) och är en del i en serie om Europas försvarare, hela serien återpubliceras i Skandinavisk Frihet.