Sluträkning för ensamkommande

Sluträkning för ensamkommande

Nu börjar sluträkningarna komma för alla de 35.000 ensamkommande som kom till Sverige år 2015. Det visar sig att Stockholm stad betalat upp emot 8000 kr/dygn och ensamkommande – i genomsnitt låg kostnaden i snitt på 2000 kr/dygn. I Stockholm hamnade slutnotan på ungefär 1 miljard. I hela Sverige hamnade notan på 26 miljarder, vilket är den summa som hela polis- och domstolsväsende kostar per år.

För att förstå dessa summors betydelse för välfärden behöver man något att jämföra med. Vi har tittat på siffror på viktiga poster i samhällsapparaten såsom vård och omsorg som vi presenterar nedan. Man ska ta i stort beaktande att summor som skenar iväg likt ovanstående poster kring ensamkommande “barn” måste tas från andra funktioner i samhället. Vi ser med jämna mellanrum diskussioner på sociala medier där en del påstår att migration har en “alldeles egen plånbok” Så är inte fallet för tar pengarna slut så måste dessa avyttras från andra “plånböcker”.

Som vanlig konsument ser vi det i ökade egenavgifter för hälso- och sjukvårdens tjänster, vi ser det i höjda taxor i den allmänna välfärden såsom infrastruktur, räddningstjänst, sop och avfallshantering, tandvård, a-kassa, bilförsäkringar går upp (bilbränder) bostäder, högre kommunal och statlig skatt.

Här har vi några poster att jämföra med.

Hälsovård, sjukvård och social omsorg: 67,4 miljarder

Ekonomisk trygghet vid ålderdom: 34,7 miljarder.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 101,9 miljarder.

Det finns mycket mer som drabbar den vanliga medborgaren i kölvattnet av skenande migrationskostnader. Nordisk alternativhögers definition på dold skatt, så kallad “blatteskatt” är intressant och kan förklaras så här:

“Blatteskatten är den dolda skatten, den skatt som inte återfinns på någon skattsedel eller redovisad på något skattekonto hos Skatteverket. Den debatteras och beslutas inte om i Riksdagen, du kan heller inte få något tillbaka på den. Det är den skatt som ingen politiker lovar att sänka. Likväl existerar den överallt, den tas ut varje dag och den blir allt högre och högre. Du ser den, du hör den, du känner den dagligen. Vit flykt, sämre tillit till varandra (även mellan svenskar), minskat civilkurage (vem orkar agera när du kan bli knivhuggen för mindre tillsägelser), och ett sämre mående folk är alla effekterna av den vardagliga blatteskatten som dras från oss. Faktum är att en stor del av ditt liv går ut på blatteskatteplanering”

Att initiativ från privatpersoner såsom Blå korsets hjälpverksamhet behövs råder det ingen tvekan om. Såna initiativ kan inte hjälpa en nödställd medborgare hela vägen men kan vara en välbehövlig insats för några enskilda och förhoppningsvis ge ringar på vattnet till att liknande initiativ tas. Där staten fallerar kommer vi in för att tjäna folket.’

Ulrika Hallgren