Marsz Niepodległości 2018

Marsz Niepodległości 2018

11 november 2018 är det dags igen för den årliga polenmarschen i Warszawa. I år firar man dessutom 100 år av självständighet, detta är en händelse man som nationalist inte bör missa. Denna demonstration är inte bara för polacker utan alla européer som vill ha en förändring för vår döende kontinent. Nedan är en återpublicering av två aktivisters reserapporter från föregående år.

Det är lätt att ur ett svenskt perspektiv se polacker som lågt stående arbetare från något grått betongland i öst, men verkligheten ligger långt därifrån, något jag lärde mig när jag träffade Allpolsk Ungdom (Młodzież Wszechpolska) förra helgen. En del av de grova slaviska dragen finns givetvis där, men även sympatiska drag som påminner om oss skandinaver. Den polska gästfriheten och ivern att lära oss om deras historia var särskilt sympatiskt.

Den polska nationen är vit men man förstår inte nationen om man betraktar den endast som en raslig entitet. Det etniska är endast en del av det polska. Lag, rättvisa, rätten till liv och närheten till Gud ger tillsammans de positiva frukter som vi ser idag i Polen. Slits de eviga värdena isär så slits även folket isär, vilket vi ser alltför tydligt i Sverige idag.

Den polska självständighetsmarschen

Innan marschen var det en stor katolsk mässa med ca 500 deltagare varav en majoritet var aktivister som skulle gå i marschen. För tillfället lade alla undan sin nations fana vid kyrkobänkarna, men den röd-vita färgen fyllde ändå upp kyrkan på ett mäktigt sätt. Kyrkan var fylld till brädden och en majoritet fick stå upp. Med sång och bön var aktivisterna välsignade till kamp. Man kände att efter detta var man beredd att dö.

Under marschen slog det mig att detta var på riktigt. Till skillnad från Sverige är inte politiken endast teoretiskt flum som endast är relevant under sista veckorna inför valdagen. Patriotism, sunda värderingar och en stark enhet formar polacker till en levande organism. Precis så ska en sund nation verka.

Inspirationen är stor: det degenererade sterila Sverige behöver västerländsk civilisation för att landet ska överleva. Detta kommer jag kämpa för tills jag dör. Genomsyrade av det sunda får etniciteten en mening och med denna syn på oss själva kan vi återerövra vårt land och i förlängningen hela världen.

/Aktivist från Nordisk Ungdom på besök i Polen

 

Den 11 november har kommit att bli en återkommande högtid för Nordisk Ungdom. Varje år sedan 2011 har vi åkt ner till Warszawa för att delta i Polens självständighetsfirande, Marsz Niepodległości, som vuxit för varje år och numera innefattar över 100 000 deltagare.

Redan på fredagen den 10e började det intressanta för oss då det var en konferens i Warszawas parlament där nationalister från Polen, Ungern och Spanien med flera talade. Det hela avslutades med en guidad tur i det polska parlamentet. Det var en fantastisk möjlighet att träffa nya kontakter och stärka banden med de vi redan kände.

Lördagen då marschen inträffade var dock det mest enastående. Det viftades med tusentals polska flaggor av människor i alla åldrar. Barnfamiljer, pensionärer och ungdomar som alla samlades för att fira en av det fria Europas suveräna nationer. Vi såg även organisationsflaggor både från Polen och andra länder. Marschen drar förstås många utländska nationalister årligen och detta år var även länder som tidigare varit i konflikt med Polen närvarande vilket var riktigt roligt att se och gav en hopp för en framtid då nationalister kan enas över nationsgränser och fokusera på att stärka vår gemensamma kultur och inflytande.

Marschen gick väldigt lugnt till trots det stora deltagarantalet och även om det enligt saudiarabisk(!) media hade samlats så mycket som 2000 motdemonstranter så märktes det inte överhuvudtaget när man deltog i tåget. Så antingen var det en mycket överdriven siffra eller så är 2000 tillresta vänsteraktivister från olika länder sämre på att stoppa marscher än 20 aktivister i Nordisk Ungdom (se vår senaste pride-aktion).

Detta var andra gången undertecknad kunde delta i marschen och jag kan inte vänta tills nästa gång jag får möjligheten. Jag tycker att alla nationalister någon gång borde åka och delta i detta, om inget annat så för att stärka den egna moralen. Men också för att vara en del av den anti-globalistiska kraft som varje år i november släpps lös i Warszawa.

/Aktivist i Nordisk Ungdom